Angelica Bengtsson

Underbar morgon. Precis duschat efter dagens gympass. Dagens träning blev mer än bara träning. När jag kör mina utfall i smithmaskinen kommer en äldre man och försöker sno en vikt av mig, men jag sätter självklart stopp för detta, han ber om ursäkt och traskar vidare med sin käpp. Mannen är i 70-års åldern och jag brukar se honom ofta på gymmet. Efter en stund kommer han fram och frågar mig vad jag ska bli när jag blir stor. Ja tänker jag, fotbollsproffs såklart. Det tyckte han lät spännande. Vi hade en lång och intressant diskussion om träning. Han själv påstod sig ha tränat 7 dagar i veckan två gånger om dagen, vilket jag inte alls dementerar. Han pratade om att han själv varit med i elitverksamheten, jag fick aldrig något riktigt svar på vad han hållit på med men cykling var något han nämnde.
Vi disskuterade skid-VM och Sveriges flopp, han tror att anledningen till att vi svenskar inte hänger med beror på att vi inte ger det där lilla extra.
Han vill få fram att det är dom där två sista som gör skillnad. Vi pratar om alltfrån utfall till intrevaller. -När du känner dig trött och du tror du inte orkar mer, då ska du göra dom där två sista. Det är dom som ger resultat.
Han pratar om hur viktigt det är att ha mål med sin träning och hur vktigt det är med tiden. -Om du ha som mål att bli bäst då är det inget som kan stoppa dig. Han var väldigt förståelig om att det hela handlar om tid. -Är du gift ,frågar han mig
-Helst ska man inte ha någon familj.  Han menar förstås att man måste lägga ner enormt mycket tid, och har man familj kan det vara svårt.

Vi diskuterade dam- och herrfotboll, hur det kunde komma sig att damfotbollsspelare inte kan leva på sporten. Efter en stund önskade han mig lycka till och fortsatte med sin träning. Vi hade helt enkelt en fin diskussion. Jag fick mycket inspiration av honom. Vare sig om det var ett -be-om-urstäckt-för-att-jag-försökte-ta-din-vikt snack så lyckades han.